Stockholms skärgård med utsikt över Gällnan i augusti. Foto: Ylva Skoogh

Företag har börjat sätta vetenskapligt baserade mål för sin miljöpåverkan. För att göra det kan de använda riktlinjer från till exempel The Science-Based Targets initiative (SBTi) för klimat eller Science-Based Targets Network för färskvatten, land, hav och biologisk mångfald i tillägg till klimat.

Det här inlägget är en introduktion till Ylva Skoogh’s masteruppsats i ’Social-Ecological Resilience for Sustainable Development’ från Stockholm Resilience Center/Stockholms Universitet (Masterprogram 2020-2022).

Uppsatsens titel är ”Motivations for setting science-based targets for environmental impacts in eight Swedish sustainability front-runner companies” (Skoogh, 2022).

Interjuver med hållbarhetschefer/experter i åtta svenska företag genomfördes i början på 2022. Förutsättningen för deltagande var att de hade känt till det vetenskapliga ramverket ’Planetary boundaries’ (Figur 1.) i flera år.

Figur 1.

Licensed under CC-BY-NC-ND 3.0. Credit: Azote for Stockholm Resilience centre, baserad på en analys i Wang-Erlandsson et al. 2022. Källa: Planetary boundaries – Stockholm Resilience Centre.

Sammanfattning

Syftet med den här studien var att undersöka om, hur och synnerhet varför företag sätter vetenskapligt baserade mål och delmål relaterat till ramverk och riktlinjer som ’Planetary boundaries’, ’Science-Based Target initiative (SBTi) och Science-Based Targets Network (SBTN), eller vetenskapligt baserade mål i vidare bemärkelse, för sin miljöpåverkan. En delfråga var vilken betydelse kultur, särskilt individers och företags värderingar, har för det.

Ett urval av åtta svenska företag med kännedom om ramverket för ’Planetary boundaries’ studerades med en huvudsakligen kvalitativ metod. Företagen var Saltå Kvarn, Houdini Sportswear, Filippa K, White Arkitekter, Ragn-Sells Recycling, COOP Sverige, H&M Group, och IKEA/Ingka Group.

Resultatet visade att företagen har flera motiveringar for att sätta vetenskapligt baserade mål, mestadels relaterat till att de är, vill vara och vill uppfattas som ledare i att tackla hållbarhetsproblem och att vetenskapligt baserade mål kan bidra till det.

De viktigaste motiveringarna var relaterade till ’företagets identitet, varumärke och kärnvärden’, ’förväntningar från intressenter’, ’att vara strategisk’ och ’fokusera på det som är väsentligt’, att ’fokusera på åtgärder’ och ’följa upp dem’, ’trovärdighet’ och ’etiska hänsynstaganden’.

Sambandet med värderingar var relativt tydligt i och med att de två viktigaste motiveringarna som angavs var ’identitet, varumärke och kärnvärden’ och ’förväntningar från intressenter’. Den viktigaste intressentgrupperna som angavs var medarbetare, konsumenter, och ägare – i den ordningen. Förväntningar från intressentgrupper hänger ihop med motiveringen ’förändrade värderingar i samhället’.

I ett fåtal fall har hållbarhet varit en del av företagets kärnvärden från allra första början, även om det inte alltid har kallats så, eller i de flesta fallen under en längre tid och anses nu vara en en del i företagets ’DNA’

Kommentar

Ett antagande för undersökningen var att sätta vetenskapligt baserade mål är till viss del relaterat till det kulturella sammanhanget och dominerande värderingar i samhällen och organisationer.

De dominerande värderingarna kan förklaras av socioekonomisk utveckling och generationseffekter i tillägg till faktorer som geografiska och historiska grundförutsättningar (se t.ex Beugelsdijk och Welzel 2018).

I Sverige finns en hög betoning på ’Självuttryck’, inklusive postmoderna värderingar, i motsats till ’Överlevnadsvärderingar’ och ’Sekulära/rationella’ värderingar i motsats till ’Traditionella’ värderingar, vilket kan ge en indikation på att den genomsnittliga svensken har ett relativt starkt engagemang för miljöfrågor och hållbarhet i allmänhet. Med fortsatt socioekonomisk utveckling och medföljande generationseffekter, kan det öka ännu mer i framtiden.

Sverige är inte ett typiskt land vad gäller människors värderingar (Sverige återfinns högst upp till höger på World Values Map, se Figur 2 nedan). Men Sverige kan ge en indikation på hur värderingar kan utvecklas i andra länder – åtminstone den övergripande riktningen (som går från längst ned i vänstra hörnet till högst upp till höger med socieekonomisk utveckling). Notera dock att dessa förändringar kan ta olika vägar och gå tillbaka vid långvarig socioekonomisk tillbakagång!

Figur 2.

The Inglehart-Welzel World Cultural Map – World Values Survey 7 (2023). Källa: www.worldvalues.org

Dessutom är Sverige inte unikt i den meningen att länder med likande bakgrund och socioekonomisk utvecklingsnivå, som de nordiska länderna, Nederländerna, Schweitz, Österrike, Kanada och Nya Zeeland har liknande värderingsprofiler som Sverige.

Därför kan Sverige tjäna som ett lämpligt sammanhang för en studie av företag och deras framtida strategier för miljöfrågor och för att sätta vetenskapligt baserade mål för sin miljöpåverkan.

Tack till…

Mina handledare Dr. Caroline Schill, och forskare på Bejier Institute of Ecologial Economics vid Kungliga Svenska Vetenskapsakademin och Dr. Tiina Häyhä, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

Min examinator Dr. Lisen Schultz, vice direktör och utbildningsdirektör, och Dr. Miriam Huitric, utbildningschef vid Stockholm Resilience Centre.