Kategoriarkiv: Artikel

Motiveringar för att sätta vetenskapligt baserade mål för miljöeffekter i ett urval svenska föregångsföretag inom hållbarhet

Publicerat av

Stockholms skärgård med utsikt över Gällnan i augusti. Foto: Ylva Skoogh

Företag har börjat sätta vetenskapligt baserade mål för sin miljöpåverkan. För att göra det kan de använda riktlinjer från till exempel The Science-Based Targets initiative (SBTi) för klimat eller Science-Based Targets Network för färskvatten, land, hav och biologisk mångfald i tillägg till klimat.

Det här inlägget är en introduktion till Ylva Skoogh’s masteruppsats i ’Social-Ecological Resilience for Sustainable Development’ från Stockholm Resilience Center/Stockholms Universitet (Masterprogram 2020-2022).

Uppsatsens titel är ”Motivations for setting science-based targets for environmental impacts in eight Swedish sustainability front-runner companies” (Skoogh, 2022).

Interjuver med hållbarhetschefer/experter i åtta svenska företag genomfördes i början på 2022. Förutsättningen för deltagande var att de hade känt till det vetenskapliga ramverket ’Planetary boundaries’ (Figur 1.) i flera år.

Figur 1.

Licensed under CC-BY-NC-ND 3.0. Credit: Azote for Stockholm Resilience centre, baserad på en analys i Wang-Erlandsson et al. 2022. Källa: Planetary boundaries – Stockholm Resilience Centre.

Sammanfattning

Syftet med den här studien var att undersöka om, hur och synnerhet varför företag sätter vetenskapligt baserade mål och delmål relaterat till ramverk och riktlinjer som ’Planetary boundaries’, ’Science-Based Target initiative (SBTi) och Science-Based Targets Network (SBTN), eller vetenskapligt baserade mål i vidare bemärkelse, för sin miljöpåverkan. En delfråga var vilken betydelse kultur, särskilt individers och företags värderingar, har för det.

Ett urval av åtta svenska företag med kännedom om ramverket för ’Planetary boundaries’ studerades med en huvudsakligen kvalitativ metod. Företagen var Saltå Kvarn, Houdini Sportswear, Filippa K, White Arkitekter, Ragn-Sells Recycling, COOP Sverige, H&M Group, och IKEA/Ingka Group.

Resultatet visade att företagen har flera motiveringar for att sätta vetenskapligt baserade mål, mestadels relaterat till att de är, vill vara och vill uppfattas som ledare i att tackla hållbarhetsproblem och att vetenskapligt baserade mål kan bidra till det.

De viktigaste motiveringarna var relaterade till ’företagets identitet, varumärke och kärnvärden’, ’förväntningar från intressenter’, ’att vara strategisk’ och ’fokusera på det som är väsentligt’, att ’fokusera på åtgärder’ och ’följa upp dem’, ’trovärdighet’ och ’etiska hänsynstaganden’.

Sambandet med värderingar var relativt tydligt i och med att de två viktigaste motiveringarna som angavs var ’identitet, varumärke och kärnvärden’ och ’förväntningar från intressenter’. Den viktigaste intressentgrupperna som angavs var medarbetare, konsumenter, och ägare – i den ordningen. Förväntningar från intressentgrupper hänger ihop med motiveringen ’förändrade värderingar i samhället’.

I ett fåtal fall har hållbarhet varit en del av företagets kärnvärden från allra första början, även om det inte alltid har kallats så, eller i de flesta fallen under en längre tid och anses nu vara en en del i företagets ’DNA’

Kommentar

Ett antagande för undersökningen var att sätta vetenskapligt baserade mål är till viss del relaterat till det kulturella sammanhanget och dominerande värderingar i samhällen och organisationer.

De dominerande värderingarna kan förklaras av socioekonomisk utveckling och generationseffekter i tillägg till faktorer som geografiska och historiska grundförutsättningar (se t.ex Beugelsdijk och Welzel 2018).

I Sverige finns en hög betoning på ’Självuttryck’, inklusive postmoderna värderingar, i motsats till ’Överlevnadsvärderingar’ och ’Sekulära/rationella’ värderingar i motsats till ’Traditionella’ värderingar, vilket kan ge en indikation på att den genomsnittliga svensken har ett relativt starkt engagemang för miljöfrågor och hållbarhet i allmänhet. Med fortsatt socioekonomisk utveckling och medföljande generationseffekter, kan det öka ännu mer i framtiden.

Sverige är inte ett typiskt land vad gäller människors värderingar (Sverige återfinns högst upp till höger på World Values Map, se Figur 2 nedan). Men Sverige kan ge en indikation på hur värderingar kan utvecklas i andra länder – åtminstone den övergripande riktningen (som går från längst ned i vänstra hörnet till högst upp till höger med socieekonomisk utveckling). Notera dock att dessa förändringar kan ta olika vägar och gå tillbaka vid långvarig socioekonomisk tillbakagång!

Figur 2.

The Inglehart-Welzel World Cultural Map – World Values Survey 7 (2023). Källa: www.worldvalues.org

Dessutom är Sverige inte unikt i den meningen att länder med likande bakgrund och socioekonomisk utvecklingsnivå, som de nordiska länderna, Nederländerna, Schweitz, Österrike, Kanada och Nya Zeeland har liknande värderingsprofiler som Sverige.

Därför kan Sverige tjäna som ett lämpligt sammanhang för en studie av företag och deras framtida strategier för miljöfrågor och för att sätta vetenskapligt baserade mål för sin miljöpåverkan.

Tack till…

Mina handledare Dr. Caroline Schill, och forskare på Bejier Institute of Ecologial Economics vid Kungliga Svenska Vetenskapsakademin och Dr. Tiina Häyhä, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

Min examinator Dr. Lisen Schultz, vice direktör och utbildningsdirektör, och Dr. Miriam Huitric, utbildningschef vid Stockholm Resilience Centre.

5 tips – så bygger du ett hållbart varumärke

Publicerat av
 Kopia av Ny bild, sept. 2012 (vänster)

Hållbarhet och att företag tar ansvar för miljö, social och ekonomisk utveckling blir allt viktigare för kunderna. Det är en faktor som påverkar konsumenternas köpbeslut i de flesta branscher och den tredje viktigaste faktorn näst efter pris och kvalitet för företagskunder.

De senaste tio åren har hållbarhet gjort en förflyttning från företagens PR-avdelningar, då det ofta handlade om välgörenhet och sponsring, till att integrera hållbarhet och göra det en del av kärnverksamheten. Den största utmaningen i framtiden är att gå från linjära till cirkulära system och affärsmodeller. Ylva Skoogh,  Senior Advisor/Partner på Integrate Strategy ger dig fem tips på hur du gör.

1. Utgå ifrån den egna verksamheten!

Tänk efter! Vad har den egna organisationen för syfte? Är den ett företag, en intresse- eller ideell organisation eller tillhör ni offentlig sektor? Vilka frågor är relevanta och väsentliga för er att arbeta med?  Vilka är era intressenter och vad är viktigt för dem?

COOP, ICA, SJ och Apoteket är några av de varumärken som svenska konsumenter anser är mest hållbara, medan de stora byggföretagen som Skanska och NCC och transportföretag som Scania och Volvo Trucks leder inom B2B.

2. Gör en nulägesanalys för ert ’hållbara varumärke’!

Vad har varumärket för position när det gäller hållbarhet? Ringa in de faktorer som påverkar uppfattningen! Branschen, liksom storlek och varumärkeskännedom påverkar bilden.  Gör en gapanalys mellan hur varumärket uppfattas, hur hållbart företaget/produkten egentligen är och vad ni gör! Den bilden är grunden för er kommunikationsstrategi.

Kom ihåg att varumärket är en uppfattning – inte en objektiv sanning. Tesla kommer högre än SJ i en ledande hållbarhetsranking, men det betyder inte att Tesla är mer hållbart än SJ. Däremot vill Tesla revolutionera bilbranschen och bidra till utveckling av batteriteknik, vilket kan leda till en mer hållbar utveckling på global nivå.

3. Lägg upp en strategi och sätt långsiktiga mål!

Lägg upp en strategi för hållbarhetsarbetet, sätt långsiktiga mål och delmål, gör aktivitetsplaner och följ upp! Koppla gärna de egna målen till mer övergripande mål i internationella avtal som FN:s Agenda 2030 eller Parisavtalet om klimatet!

Beskriv ert arbete i en plan för de kommande fem till tio åren. Gör planerna tillgängliga för dem ni vill involvera! Företag som IKEA och Unilever har planer för sitt hållbarhetsarbete på sina hemsidor som alla kan ta del av.

Kommunicera målen och engagera intressenterna i arbetet att nå dem! För konsumenter kan det handla om ändrad diet, återvinning av plast eller att cykla till butiken. Underlätta rätt beteende – gör det lätt att göra rätt!

4. ’Walk the Talk’ – berätta om det ni gör och gör som ni säger!

Följ upp arbetet i en hållbarhetsredovisning. Undvik skönmålning, men var inte heller rädd för att berätta om det ni gör! Berätta inte bara om bra saker, utan också om det som är mindre bra och om era utmaningar!

Varumärket byggs över tid men kan raseras över en natt. Var långsiktig, se möjligheter och minimera risker kopplat till hållbarhet! Företag som leder utvecklingen genom att ta fram innovativa lösningar  premieras, men allt det enträgna arbetet kan raseras av en skandal  på grund av barnarbete, korruption eller fusk.

5. Ta hjälp av standarder, men våga sticka ut och vara unik!

Från och med 2017 är det obligatoriskt för stora företag att hållbarhetsredovisa. Redovisningen är  central när det gäller att kommunicera företagets hållbarhetsarbete. Där berättar man om vad man gjort på områden som arbetsmiljö, energiförbrukning och klimatutsläpp, mänskliga rättigheter och korruption.

När det gäller redovisning är Global Reporting Initiative (GRI), den mest etablerade standarden.  Men välj ett format och tilltal som passar ert varumärke!  Gör det enkelt och begripligt, använd infografik, bilder och berättelser för att illustrera hur företagets hållbarhetsarbete bidrar till en mer hållbar utveckling.

10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016

Publicerat av

Trendspaning 2.

FN:s Agenda 2030 och nya hållbarhetsmål för 2016–2030 kräver stora förändringar på såväl global som nationell nivå. I trendspaning för Sveriges Kommunikatörer tar vi upp 10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 och framåt. 

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för perioden 2016–2030. Målen kommer kräva stora förändringar, något som påverkar kommunikationen på alla nivåer – från global till nationell nivå inom såväl politik och i samhällsdebatten som i organisationer och företag.

Hur berör de här förändringarna vår organisation? Vilken är kommunikatörens roll, vilket ansvar har organisationerna och vad kan var och en göra för att bidra till att vi når målen?

Trendspaningen är framtagen av oss på Integrate Strategy. Ylva Skoogh, Senior Advisor/Partner hos oss leder också seminarieserien Hållbarhet 2016 med start 28 oktober 2016.

Läs hela trendspaningen här!

 

Den 20 december 2012

Publicerat av

Spekulationer om att jorden ska under 21 december 2012 kommer med största sannolikhet visa sig ogrundade. Det är bara en lång tidsperiod i Mayakalendern som tar slut 20 december 2012 och en ny som börjar. Frågor och svar om diverse katastrofer finns på rymdstyrelsen NASA’s hemsida för den som oroar sig för hot från yttre rymden.

Däremot kan år 2012 visa sig vara slutet för vår nuvarande världsbild.  Vi har fått flera bevis för att vi lever i en tid utan motstycke. Bevis som är grundad på gedigen natur-vetenskaplig forskning och som visar att de sammanlagda mänskliga aktiviteterna på jorden utgör en allvarlig risk för välstånd och utveckling i framtiden.

En av de bästa sammanfattningarna får du i videon här.

En trend som inleddes med Rio-konferensen 2012 var att börja samordna de olika agendorna för miljö, ekonomisk och social utveckling. Kanske är den enda framkomliga vägen att lösa flera problem samtidigt, i stället för att ta ett problem i taget och fastna i målkonflikter?

Ökat samarbete ses som en av de få metoder som står till buds för att kunna möta dessa utmaningar i den omfattning och det tempo som behövs. Jag tror vi kommer att få se fler partnerskap på hållbarhetsområdet under 2013. Det kan leda till en ny våg av kreativitet och i förlängningen en mängd innovativa lösningar.

Sverige är väl positionerat att vara en föregångare på det här området. En viktig tillgång är vår förmåga till samarbete mellan olika sektorer och en hög nivå av tillit i samhället. Kanske blir Sverige först med att på nationell nivå förverkliga de lösningar som resten av världen behöver?

På organisationsnivå bör ekonomiskt, miljömässigt och socialt ”ansvar” integreras i verksamheten och i utvecklingen av nya lösningar, produkter och framförallt tjänster.  Kraven på företagen, särskilt de stora globala företagen, kommer att öka rejält. Idealet ”Do no harm” kan komma att ersättas av ”Do good”.

Kanske kommer vi, med facit i hand, att se 2012 som året då vår nuvarande världsbild inte bara började krackelera, utan visade tydliga sprickor. Det vi nu behöver är visioner om den framtid vi vill ha. Framtidsbilder som är spännande och inte bara skrämmande.

© 2014 Integrate | All Rights reserved

NASA (dnb_land_ocean_ice.2012.3600x1800)

Bild: NASA Night Lights 2012 (NASA Earth Observatory image by Robert Simmon)